Sjuk.

Idag var jag tvungen att gå hem och vila efter lunchen. Hade en liten jobbig hosta när jag gick till jobbet och den ökade timvis tills att jag lät som en döende gammal gubbe. Men det ger mig lite tid att skriva ett blogginlägg och lite senare ett uppdrag!

Dagens diskussion handlar om den omtalade Fifty shades of grey filmen. Personligen tycker jag inte om 50 shades of grey. En repporter hade det här att säga:

After many false starts, and leather-laden attempts to further the cause by Madonna, Rihanna and Lady Gaga, it seems that bondage and discipline, sadism and masochism (BDSM) has finally become mainstream. And while it's great that people are having fun exploring their sexuality, the fact thatFifty Shades of Grey has cemented so many preconceptions about both submissive women and their dominants frustrates me hugely.

At this point I must admit to a vested interest: I am a submissive. When you put it that way it sounds terribly big and significant, not least because if everything you know about BDSM comes from EL James's trilogy then you're probably assuming I spend most of my life connected by a digital umbilical cord to my dominant, only a helicopter ride away from fulfilling his every sexual whim.

Det som jag stör mig på mest är nog begreppet "mainstream". För mig så har BDSM alltid färdats åt andra hållet som inte ska ses som "mainstream". Jag hade för ett tag sen ett EX som hittade dessa böcker och läste klart dem på kort tid. Jag hade inte sagt till henne att jag var dominant och sadistisk av mig utan det var ett vanilj förhållande. Efter böckerna bestämde hon sig att hon var undergiven, det handlade inte riktigt om läggningen utan mer om hennes nyfunna intresse. Detta resulterade i att vi faktiskt gjorde slut eftersom jag blev så frustrerad över hennes förslag och ideér som aldrig gick i uppfyllelse. 

Med detta sagt tänker jag ändå se filmen, jag är riktigt nyfiken på hur den kommer utspela sig. Jag kommer antagligen se ut på detta vis: